Mjölkvalster (Förrådskvalster)

Lat: Acarus siro (viktiga synonymer är Tyroglyphus farinae och Aleurobius farinae)

Ett vitt, ovalt kvalster med röda eller gula ben. Blir upp till 0,65 mm lång. Det mest karakteristiska med mjölkvalster är att hanen har en stor, taggformad utväxt på det första benparet. Mjölkvalstret är det vanligaste kvalstret i fuktigt korn och fuktiga spannmålsprodukter – speciellt i mjöl och gryn där vattenprocenten är väsentligt högre än 13.

Mjölkvalstret finns även i lager av hö, halm, raps, utsäde och foder. Mjölkvalstret kan leva och reproducera sig i omgivningar där fuktigheten ligger mellan 62 og 99 % RH och där temperaturen är mellan 4 og 32 °C. Den utvecklar sig snabbast vid 80-85 % RH och 21-27 °C. Uträkningar visar att ett bestånd av mjölkvalster under en månad tid i goda villkor, kan reproducera sig 2500 gånger det ursprungliga antalet.

I jämförelse kan den kastanjebruna mjölbaggen, som har rekordet bland insekterna gällande snabb utveckling i populationen, endast reproducera sitt antal med 70 gånger i månaden. I spannmål och utsäde beror skadeverkan förs och främst på att mjölkvalster äter grodden, utan grodd inget tillväxt. Utifrån ett konsumentperspektiv är de viktigaste argumenten för att undgå mjölkvalster följande:

• 1. Kvalster är orsaken till att procenten av aminosyrorna-nitrogen blir mindre. Genom att de en äta selektivt orsakar de en kvalitetsförsämring i en produkt eller i foder.
• 2. Mjölkvalster luktar illa. Dels har den ett par ryggkörtlar som ger en speciell stickande lukt, dels ruttnar kvalster när de dör.
• 3. Det finns många rapporter om djur som blivit sjuka eller dött av att äta kvalsterinfekterat foder. Polska experiment med människor som fick mat med kvalster i, visar att diarré är en typisk reaktion på kvalstrens närvaro. Det finns emellertid några principiella problem förbundet med att utreda kvalstrens eventuella roll gällande sjukdomar som uppstår i förbindelse med infekterad mat och foder. Kvalster lever tillsammans med mängder av bakterier och svampar, vars betydelse inte kan undervärderas. Kvalster blir ofta misstänkta då det är dem man kan se med blotta ögat. I samband med dödsfall hos svin där kvalster misstänkts, har det aldrig funnits stora mängder kvalster på plats. Ofta har man dock hittat stora mängder mallarver och malspunnet nät i fodret.
• 4. Frekvent och/eller massiv inandning av mjölkvalster kan orsaka reaktioner och överkänslighet. En del forskare menar på att forna tiders fall av astma hos bagare inte beror på inandning av mjölstoff, utan att mjölkvalster varit den egentliga orsaken.



Mjölkvaster är en del av en grupp nära besläktade arter. Folk som är allergiska för mjölkvalster reagerar sannolikt även på dess släkting, Acarus farris, och kanske även på dammkvalster. Acarus farris lever i fuktigt hö och halm i koncentrationer som kan vara större än 1 million pr. kg. Den är så pass besläktad med mjölkvalstret att de kan hybridisera, sexuellt reproducera sig trots att de är genetiskt olika, och de har naturligtvis samma allergener.

Mjölkvalstret bekämpas enklast med att sänka luftfuktigheten och vattenaktiviteten – i korn och mjöl till under 13 % vatten – eller att man kasserar produkten. Mjölkvalstrets ägg tål giftgaser vilket gör gas till ett olämpligt bekämpningsmedel. Mjölkvalster som syns eller kan luktas bör knappast tolereras i livsmedel.