Hittar man djur i oöppnade förpackningar kan förklaring vara att de har kommit in med själva innehållet – produkten. Det finns även en möjlighet att de har trängt igenom förpackningen, antingen på lagret, i butiken eller hos kunden. Oavsett hur det gått till kommer konsumenten definitivt göra tillverkaren ansvarig för djurens närvaro.
Det är således inte tillräckligt att säkerställa att produkten är fri från skadedjur när den lämnar fabriken. Man bör även sträva efter att skydda varan mot angrepp under lagring och distribution, b.l.a. genom lämpliga förpackningar.
Vissa insekter kan tugga sig in i produkten, igenom förpackningar av papper eller plast, t.ex. kapucinerbaggen, tobaksbaggen och spannmålsgnagare, dvs. djur som inte är så vanliga i detta land. Gnaghål i förpackningen orsakas av att vanligt förekommande djur ätit sig ut från insidan. Mottlarver gnager sig ofta ut ur förpackningar som de levt i innan de förpuppas. Nykläckta brödbaggar kan tugga sig igenom förpackningen med små runda hål.
Hål i omslag kan även orsakas av gnagande djur som snart ska till att förpuppa sig. Fläskänger och andra ängrar i släkten Dermestes tuggar sig gärna in i kartong eller andra halvmjuka material, såsom trä, innan de förpuppas. Ängrar som utvecklats i en parti hundmat kan på så sätt orsaka sekundära skador på ett varuparti som lagras i närheten.
Det är ganska få insekter som kan gnaga sig in genom en förpackningen eller ett omslag, men många insekter har förmågan att tränga sig in genom små otätheter. Det har beräknats att 3/4 av alla angrepp händer på detta sätt.
Vuxna insekter lägger ofta ägg i de sprickor eller hål i förpackningen där doften av produkt läcker ut. När äggen kläcks kan de rätt små aktiva larverna pressa sig igenom även mycket små sprickor. Angrepp av förrådsskadedjur, brödbaggar och sågtandade plattbaggar sker ofta på detta sätt. Metallburkar och glas med tättslutande lock är förmodligen de enda förpackningar som ger 100% skydd mot insekter och kvalster.
Hessian, bomull, rayon och andra textilier skyddar dåligt och ännu sämre ju öppnare vävningen är. De flesta av de skadedjur som söker sig till livsmedel kan pressa sig genom maskorna eller hitta lämpliga hål vid t.ex. sömmarna, limningen.
Tätt vävda bomullspåsar kan göras nästintill insektssäkra i upp till sex månader om sömmarna säkras med tejp och tygets yta behandlas med ett insekts-avskräckande medel med pyrethrin och piperonylbutoxid.
Papper och kartong utgör oftast ett bättre skydd mot insektsangrepp än textilier kan. Tätslutande pappförpackningar skyddar mot de djur som inte kan tugga sig in, och ger skydd mot de mindre effektiva gnagarna. Ju tjockare pappförpackning, desto mer skydd. Den sågtandade plattbaggen kan möjligen tränga sig igenom ett lager av tunt papper, men den kommer knappast att kunna tränga sig igenom tjock papp. De svaga punkterna gällande pappersförpackningar är där man försluter dem, t.ex. limningen på en papperspåse. Kartong, som ger ett gott skydd mot de flesta skadedjur, har sina svaga punkter där paketet är vikt och limmat. En kraftig tejp vid fogar och veck kan nästintill säkra pappförpackningar mot insekter.
Cellofan är ungefär lika motståndskraftig som tunt papper. Cellofanförpackningar förstörs ofta av kackerlackor.
Fördelen med plastfilmer är att de normalt gör det enkelt att försegla helt tätslutande, t.ex. genom värmesvetsning. En oskadad förpackning av detta slag ger ett säkert skydd mot alla icke-gnagande insekter. Aluminiumfolie är mer motståndskraftigt mot tuggande insekter än papper och plast, men det är inte absolut säkra mot insektsangrepp. Djur som kapucinerbaggen och spannmålsgnagare tar sig t.ex enkelt igenom aluminiumfolie.
Lite märkliga fynd av djur i livsmedel, som t.ex. tvestjärtar i brännvin eller gråsuggor i ett glas med huvudvärkstabletter, orsakas oftast av att djuret har förirrat sig in i förpackningen på lagret. Därför är det viktigt att förvara förpackning i lokaler som kan hållas fri från angrepp av djur från utsidan.
- ælkjnhlkjnb - 04/03/2021