Samtliga bekämpningsmedel som släpps ut på den svenska marknaden måste godkännas av Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen. Det måste finnas en deklaration och en av myndigheten godkänd bruksanvisning på etiketten. Etikettens text ska läsas bokstavligt då dessa medel endast får användas på det sätt som anges. Om målgruppen är ”insekter” kan man förmodligen även använda detta medel för att bekämpa andra liknande landlevande leddjur, såsom gråsuggor och kvalster, även om de tekniskt sett inte är insekter.
Bedömning och godkännande av dessa verksamma ämnen sker i EU:s regi, men det är myndigheterna i varje medlemsstat som fastställer villkoren för användning av ämnena.
Resistens
Djur kan utveckla resistens (motståndskraft) mot de gifter som vi använder mot dem. Det är inte den enskild individen som blir resistent. Resistens uppstår då bekämpningen tar bort de djur som dör av medlet – vilket skapar utrymme för de individer som tål giftet bäst – och när dessa individer reproduceras har man snart en resistent population. Resistens är relativt och innebär i de flesta fall helt enkelt att djuren kan motstå större doser av en specifik pesticid.
En behandling med insektsgifter som misslyckas betyder inte nödvändigtvis att djuren blivit resistenta, även om så ofta hävdas. Resistens kan endast påvisas i laboratorietester under standardiserade och kontrollerade förhållanden. Djur kan omedelbart se resistenta ut när de kryper vidare efter att ha fått giftet på sig, men förklaringen är oftast att syntetiska gifter verkar ganska långsamt, men i gengäld på ett säkert sätt. I Norden finns det resistens mot vissa bekämpningsmedel hos brunråtta, husfluga och tysk kackerlacka.
"Skadedjur Och Andra Gäster Inomhus"
"Vägglus – Stick och Klåda"
"Skadedjur i Livsmedel"
"Husets Dyreliv" - Endast tillgängligt på danska
"Skadedyr i Træ" - Endast tillgängligt på danska
"Stuefluen" - Endast tillgängligt på danska
- ælkjnhlkjnb - 04/03/2021