1. Spannmålsskadedjur: Kornvivel, risviveln och majsviveln kan enbart utveckla sig i stora stärkelserika fröer eller varor som makaroner, nudlar eller hårt pressat mjöl. De av människan skapade lagerlokalerna och förråd med många och stora stärkelserika frö (vete, råg, korn, havre, havre, ris, majs m.m.) har efterhand blivit deras väsentliga livsmiljö.
Larverna från de flesta andra spannmålsskadedjuren gnager på kärnorna utifrån. Några arter har så svaga munorgan att de måste gnaga av den mjuka frökapseln innan de kan nå in till den mjuka endospemen, eller så angriper de kärnor som av en eller annan anledning blivit skadade. Dessa så kallade sekundära spannmålsskadedjuren omfattar typiskt arter som sågtandad plattbagge, roströda spannmålsskalbagge, mjölbagge, svartbrun mjölbagge, kastanjebrun mjölbagge och vanlig rismjölbagge samt larver från frömott, kvarnmott och en del andra mott. För dessa utgör mjöl, gryn, bakade varor och kornvivel-skadade kärnor blott variationer över temat ”skadade fröer”. De sekundära spannmålsskadedjuren naturliga nischer är förmodligen fågelbon, där de lever av de rester som finns kvar efter att fåglar matar sina ungar.
2. Baljväxtskadedjur: Frö från ärtblommande familjer (ärter, bönor, linser m.m. angrips främst av specialister som bönbaggen, som i varmare länder lägger ägg i fröna medan växterna fortfarande växer. Det är stor risk att importerade frö som innehåller dessa skalbaggar kan skadas rätt rejält under lagring. Djur från liknande produkter, t.ex. kaffevivel, kan även de angripa dessa ärtblommande plantor. Bönmjöl och ärtmjöl kan vara giftigt för kvarnmott.
3. Skadedjur i nötkärnor och torkad frukt: Här är det mott som dominerar. Det är i stor grad samma sorts mott som lever bland mandlar, jordnötter, hasselnötter och andra nötter som vid lagring kan förlora sina hårda skal, samt i torkad frukt (russin, dadlar, fikon, aprikoser m.m.) Även kakaobönan angrips av mott. Choklad, marsipan och andra sötsaker angrips så gott som alltid av mottlarver. Vuxna mott luktar sig fram till varorna och lägger äggen antingen direkt i varan eller i den färdiga produkten.
För mott är choklad och marsipan blott ersättning för riktiga nötter, som de annars föredrar. Endast få skalbaggar ger sig på nötkärnor eller torkad frukt. De är i regel samma skalbaggar som är sekundära spannmålsskadedjur eller fröätare i fågelbon. Om jordnötsplattbaggen har möjlighet att välja så föredrar den nötkärnor framför ceralier. Nötkärnor kan möjligen vara denna skalbagges naturliga nisch i ett fågelbo. Jordnötplattbaggens munorgan är emellertid så svaga att den inte kan bita sig igenom jordnötternas kapslar.
"Skadedjur Och Andra Gäster Inomhus"
"Vägglus – Stick och Klåda"
"Skadedjur i Livsmedel"
"Husets Dyreliv" - Endast tillgängligt på danska
"Skadedyr i Træ" - Endast tillgängligt på danska
"Stuefluen" - Endast tillgängligt på danska
- ælkjnhlkjnb - 04/03/2021