Alla djur måste ha sinnesorgan som kan mottaga information som berättar om vad som händer i deras omvärld. De har ett nervsystem som kan förmedla informationen så att den kan omvandlas till ett lämpligt beteende. De sinnen insekterna har är i princip samma som hos oss människor. Dvs. känsel, hörsel, syn, uppfatta värme och kyla samt de kemiska sinnena som lukt- och smaksinne.
Känseln är anknuten till hår av olika slag. När håren berörs stimulerades en sinnescell som sänder ett besked till det centrala nervsystemet. Hörsen kan även den vara kopplat till så pass känsligt hår att de kan påverkas av ljudvågor, men det finns även insekter som utvecklat trumhinnor. Insekternas ögon och uppfattning med hjälp av synen är annorlunda än människans syn. Insekternas ögon är uppdelade i många, ofta tusentals, små fasetter. Varje fasett är en pytteliten lins som sitter i änden på ett rörformat öga. Varje enskilt öga bildar, på deras näthinna, en bild av den omgivning insekten är vänd mot. Genom denna konstruktion kan insekten inte ställa skärpan på en given sak utan insektens bild har mer karaktären av en mosaik. Men å andra sidan är insektens öga lämplig till att uppfatta förändringar i sitt synfält. Saker som rör på sig, t.ex. ett byte eller en fiende. Förutom de stora sammansatt ögonen har många insekter punktformade ögon på själva huvudet. En del tyder på att de fungerar som en sorts inbyggda ljusmätare som reglerar de större ögonens känslighet för ljus. Insektens öga har ingen iris såsom våra ögon har. Många insekter kan skilja olika färger åt. T.ex. har man i försök visat att husflugor föredrar mörkröda och svarta färger, vilket man kan utnyttja i olika typer av flugfällor. Det har även visat sig att känsligheten i insekternas ögon är annorlunda i relation till det frekvensområde vi människor kan se. Långa vågor är för oss människor röda, insekter reagerar inte likadant på dessa som vi gör. Men insekterna kan i de flesta fall uppfatta korta vågor, ultraviolett ljus, vilket vi människor inte kan se. Många insekter är som mest känsliga för ultraviolett ljus och attraheras av detta, vilket man även kan utnyttja i ljusfällor för insekter. Det är speciellt i stadiet som cercarier som insekterna söker sig mot ljus då det normalt fungerar som är ett riktmärke för dem. Det är p.g.a. detta som man ofta hittar brödbaggar i fönsterkarmar.
Sinnet för att uppfatta värme och kyla har man inte kunnat lokalisera till ett specifikt organ. Det är sannolikt så att insekterna genom inre processer håller sig underrättade om temperaturen.
De kemiska sinnena är oerhört utvecklade hos många insekter. Luktsinnet viktigaste funktion är att för insekternas räkning kunna skilja mellan farliga och ofarliga saker, även på avstånd.
Luktsinnet är kopplat till ganska små hår som sitter på antennerna. Hårens väggar är ihåligt som en sil så att luktmolekylerna kan tränga igenom. Inne i ihåligheten kommer molekylerna i kontakt med känselceller som omsätter den kemiska signalen till elektriska impulser. Smaksinnet är även det anknutet till hår och fungerar i princip liksom lukthåren. De sitter omkring munnen, men även på fötterna så att insekten kan smaka på det den trampar i.
"Skadedjur Och Andra Gäster Inomhus"
"Vägglus – Stick och Klåda"
"Skadedjur i Livsmedel"
"Husets Dyreliv" - Endast tillgängligt på danska
"Skadedyr i Træ" - Endast tillgängligt på danska
"Stuefluen" - Endast tillgängligt på danska
- ælkjnhlkjnb - 04/03/2021