Inget djur kan leva utan vatten, men några kan klara sig med det vatten som bildas i deras ämnesomsättning. De flesta djur, inklusive insekter och ryggradsdjur, dricker vatten när de har tillfälle till det. Svartråttan behöver t.ex inte dricka vatten, men den gör det gärna. Brunråttan kan däremot inte undvara vatten och håller sig gärna nära vatten i någon form. Bland insekterna finns det många arter som kan leva och reproducera sig i torra omgivningar. Mjölbaggen kan klara sig i mycket torrt mjöl där vattenaktiviteten endast är 0,01, vilket svarar till en relativ luftfuktighet på endast 1 %.
De insekter som bäst hanterar mycket torra ställen har utvecklat olika skyddsåtgärder för att undgå att torka ut. De kan ha avdunstningshämmande barriärer i form av tjocka impregnerade hudskelett. Det kan även handla om en rationell vattenekonomi, där vatten som följer med matsmältningen in i tarmen, utsöndring av överflödigt kväve, blir resorberat och återanvänt.
Öppning och stängning av andningshål utifrån om det är fuktigt eller torrt i luften kan även det vara en metod. Tills sist kan insekterna reagera på fuktigheten, eller bristen på fukt, genom att söka upp ställen där den naturliga avdunstningen är det samma som den mängd överskott av vatten de ska bli av med. En av konsekvenserna av det sistnämnda är att hungriga mjölbaggar gärna håller sig i fuktig luft än när de är mätta.
De skadedjur som lever i livsmedel reagerar inte på produktens vattenprocent. Reaktionerna bestäms utifrån den relativa luftfuktigheten och produktens vattenhalt. Mindre olikheter i vattenaktiviteten har inte väsentligt inflytande på utvecklingstidens längd, men skillnaderna kan uppfattas av djuren och påverka var någonstans i en vara eller ett varuparti de samlar sig.
- ælkjnhlkjnb - 04/03/2021