• Skadedjur Och Andra Gäster Inomhus
  • Vägglus – Stick och klåda
  • Skadedjur i livsmedel

Pestium.SE

Europas största info sida på skadedjur

Hem » Skadedjur Och Andra Gäster Inomhus » Djur I Virke

Djur I Virke

Trä är i många avseenden ett enaståendematerial,ochmed kunskap om dess egenskaper kan man utnyttja dess färdighet till fullo.Under vissaomständigheter är trä något av det mest hållbara man vet.INorgehållst.ex. fortfarandegudstjänst i träkyrkor som byggdes föromkring 1 000 år sedan, men under andra förhållanden kan det försvinna spårlöst efter få år, uppätet av olika djur, röta ochsvampangrepp.

Det är ettnaturligt ledinaturens kretslopp att träd inte bara växer upp utan också bryts ner av andra organismer. Det är bara när vimänniskorvill att trädet bör finnas kvar, som den annars naturliga nerbrytningsprocessen anses skadlig.

Trä är egentligen ett rätt näringsfattigt material,ochdet är fåorganismer somhar specialiserat sigpå att levapå desshuvudbeståndsdelarligninoch cellulosa. De bakterieroch svampar som lever på ved avsöndrar nedbrytningsvätskor (enzymer) som omvandlar ligninet och cellulosan till ämnen som kan tas upp som näring, t.ex. sockerarter.

Några få av de insektsarter som lever på trä avsöndrar samma nedbrytningsvätskor isin tarm (gäller t.ex. husbockslarven), men de allra flesta måste klara sig på annat sätt. Det gör de genom att leva i en eller annan form av samliv (symbios) med mikroorganismer, som kan hjälpa till med näringsupptagandet.

Slutligen är det några arter, t.ex. splintbaggarna, som är beroende av att det finns stärkelse eller socker i träet, vilket kan finnas i splinten på vissa trädslag.

Maskhål i kavel
Maskhål i kavel

Någotomträets byggnad

På en avsågad trädstam ser man ytterst barken. Närmast under den ligger det tunna tillväxtlagret, och det är här som tjocklekstillväxten sker i levande stammar. Bark bildas utåt och ved inåt. Varje år läggs en ny ring till stammens tjocklek. På våren bildas tunnväggade celler som fungerar bra för vattentransport, vårved. Senare på sommaren bildas mera tjockväggade och ofta mörkare celler, höstved. I ett längssnitt ser man dessa årsringar som ådring i trädet. När träet växer är cellerna i det yttersta skiktet levande och det är där som vattentransporten går från roten till bladen. Denna del av träet kallas splint. Den inre delen, kärnan, består av döda celler. Längst in finns den tunna märgen. Man skiljer på barrträd (tall och gran) och lövträd (ek och björk). Det kan vara svårt att avgöra om det är en bit lövträ eller barrträman håller i handen. Det säkraste kännetecknet är att lövträ har karceller. Dessa bildar särskilda rör som är avsedda för vattentransport. Hosnågra arter kanman se karcellerna med blotta ögat i ett tvärsnitt, de s.k. porerna. Storporade arter är t.ex. ek och ask.

Hos vissa lövträdsarter, exempelvis björk och bok, förekommer inte någon egentlig bildning av kärna, hos andra är kärnan tydlig och mera mörkt färgad.

Det är normalt olikaavfallsämnen, t.ex. garvämnen, som färgar kärnan, och de skyddar också i någon mån mot angrepp av skadedjur och svampangrepp. Igengäld kan man inte impregnera kärnan med träskyddsmedel.

Vilka Djurgnager I Husetsvirke?

I skogen angrips träden av många olika sorters djur. Några äter bladen, men de som är intressanta i detta sammanhang är de insekter som ger sig på själva veden. Några angriper endast friska levande träd, andra söker sig uteslutande tillförsvagade eller dödastammar. Vissa arter klarar sig bara i växtlagret under barken, andra borrar sig in i splint och kärna. Bland de arter som har anpassat sig till döttträ lever några i torr ved. I naturen finns dessa i torkade döda grenar eller döda stammar som fortfarande står upp, medan andra arter endast kan klara sigifuktigt murknande trä.

När man en gång i tiden började använda trä från skogen till redskap och byggnader, följde en del av dessa insekter med och några blev mer eller mindre bofasta i husen.

En del följer helt enkelt med från skogen som ägg eller larver, och de kan inte föröka sig i det bearbetade virket.

De arter som fick sin stora chans och som har blivit allvarliga träskadedjur var de som kunde klara sig i sådant torrt trä som vi har överallt i våra hus. Därtill kommer en del arter som kan uppträda om virket är fukt- eller rötskadat.

Förklaring av växtlager i barr- och lövträd
Förklaring av växtlager i barr- och lövträd

Att bestämma träskadedjur

Med få undantag är det larverna som gnager i träet, men de är normalt svåra att finna, och även om man skulle lyckas hala fram en är det besvärligt att säkert bestämma den.

De vuxna insekterna lever bara en kort period, vilket ofta är om sommaren. I de flesta fall måste man därför bestämma djuret efter de spår den lämnar i virket. Gångsystemens form och borrmjölets (avföringens) utseende är karakteristiska för respektive art. Det samma gäller även de flyghål som de vuxna insekterna gnager när de lämnar träet. Träslag, barr- eller lövträ, träets ålder och tillstånd är också sådant som kan ge tips om art.

  • Om
  • Senaste inläggen
Henri Mourier
Henri Mourier
Biolog hos Statens Skadedyrslaboratorium
Författare till bl.a. böckerna:
"Skadedjur Och Andra Gäster Inomhus"
"Vägglus – Stick och Klåda"
"Skadedjur i Livsmedel"
"Husets Dyreliv" - Endast tillgängligt på danska
"Skadedyr i Træ" - Endast tillgängligt på danska
"Stuefluen" - Endast tillgängligt på danska
Henri Mourier
Senaste inläggen av Henri Mourier (se alla)
  • ælkjnhlkjnb - 04/03/2021
Skadedjur Och Andra Gäster Inomhus
Inledning
Hus Som Livsmiljö För Djur
Arternas Namn Och Systematik
Leddjurens Byggnad
Leddjurens Sinnen Och Beteende
Varifrån Kommer Alla Småkryp?
Leddjurens Utveckling
Insektsplanscher
Djur som Biter, Sticker Och Irriterar
Skorpioner
Huskrypare
Kvalster
Skabb
Dammkvalster
Kryddkrämarkvalster
Fågelkvalster
Duvkvalster
Fästing
Husfästing
Trips
Hoppstjärtar
Äkta löss
Klädlus
Huvudlus
Flatlus
Hundlus
Päls- och fjäderätare
Loppor
Människoloppa
Katt- och Hundloppa
Fågelloppor
Skinnbaggar
Vägglus
Fladdermusvägglus
Duvvägglus
Svalvägglus
Boskinnbagge
Dammlejon
Näbbstinkfly
Stickmyggor
Stickmygga
Malariamygga
Ringladstickmygga
Vanligstickmygga
Stickfluga
Lusflugor
Getingar
Bin
Parasitsteklar
Gulröd parasitstekel,
Varifrån kommer de bitande och hudirriterande djuren
Förebyggande Åtgärder Mot Och Bekämpning Av Bitande Och Stickande Djur
Småkryp Och Hygien
Djur i Livsmedel
Kvalster
Mjölor
Mögelkvalster
Ostor
Kryddkrämarkvalster
Silverpilar
Nattsmyg silverpil
Ugnssmyg
Kackerlackor
Tysk kackerlacka
Orientaliskkackerlacka
Amerikansk kackerlacka
TV-kackerlacka
Dammlus
Småfjärilar
Kvarnmott
Kakaomott
Mandelmott
Kornmal
Fikonmott, fruktmott
Frömott
Vinmott
Skalbaggar
Mjölbagge
Lysolbagge, svartbrun mjölbagge
Rismjölbagge
Kastanjebrunmjölbagge
Spannmålsgnagare
Sågtandadplattbagge
Jordnötsplattbagge
Brungul plattbagge
Brödbagge
Tobaksbagge
Kapucinerbagge
Kornvivel
Risvivel
Kaffevivel
Bönbagge
Ängrar
Fläskänger
Husänger
Rävänger
Hudänger
Khaprabagge
Koprabagge
Rödhalsad koprabagge,
Skinkbagge
Tjuvbaggar
Australisk tjuvbagge
Vanlig tjuvbagge
Mässingsbagge
Rundtjuvbagge
Husfluga
Liten husfluga, takdansfluga
Spyflugor
Köttfluga
Ättikfluga, bananfluga
Ostfluga
Myror
Svartmyra
Faraomyra
Gråsparv
Gnagare
Husmus
Brunråtta, vandrarråtta, storråtta
Svartråtta
Råttskydd och råttbekämpning
Förebyggande Av Skadedjursangrepp I Kökoch Livsmedelsföretag
Bekämpning Av Skadedjur I Kök Och Livsmedelsföretag
Djur som Går i Textilier
Småfjärilar
Klädesmal
Pälsmal
Frömott
Tapetmal
Ängrar
Pälsänger
Mattbaggar
Tjuvbaggar
Husor
Silverpilar
Förebyggande Avskadedjursangrepp På Textilier
Djur I Papper, Läder Och Konstmaterial
Källarsniglar
Gråsuggor
Nattsmyg, silverpil, bänkasill
Boklus
Djur I Virke
Trägnagare
Strimmig trägnagare
Mjukträgnagare
Envis trägnagare
Skäckig trägnagare
Kamhornad trägnagare
Splintbaggar
Varvsbagge
Bostrychider
Vivlar
Snytbagge
Barkborrar
Fläckig askbastborre
Vedborrare
Randigvedborre
Långhorningar
Blåhjon
Föränderlig barkbock
Husbock
Kastanjebrun barkbock
Tallbock
Gulröd blombock
Brun barkbock
Pilbock
Bambubock
Getingbock
Skeppsbagge
Vedsteklar
Syrastekel
Svartmyra
Svartglänsande trämyra
Hästmyra, stockmyra
Trädödare
Fläskängerlarver
Tjuvbaggarnas larver
Gråsuggor
Termiter
Hackspettar
Däggdjur
Parasitstekel
Husbockslejon
Skinkbagge
Förebyggande åtgärder mot träskadedjursangrepp
Bekämpning av träskadedjur
Svamp och röta i Virke
Djur i Murar Och isoleringsmaterial
Murbi
Djur I Halmtak
Allmäntlövfly,"Takmask
Djur Som Gnager I Metall
Djur Som Endast Bor i Huset
Källarsniglar
Bokskorpion
Låckespindlar
Spindlar
Stor husspindel
Uthusspindel
Mörkrumsspindel
Fönsterspindel
Sebraspindel
Hussyrsa
Myggliknande rovstinkfly
Fuktbaggar
Getingar
Bin
Tambiet
Humlor
Solitärabin
Bladskärarbi
Murarbi
Humlemott
Fjärilmygga
Fåglar
Ladusvalan
Hussvala
Tornsvalan
Gråsparven
Stadsduva
Turkduvan
Kaja
Tornfalken
Ugglor
Fladdermöss
Stenmård
Djur som Övervintrar Inomhus
Guldöga, stinkslända
Vindsfluga
Höstfluga
Julflugan
Gräsfluga
Myggor
Ringlad stickmygga
Vanligstickmygga
Fjärilar
Sjuprickig nyckelpiga
Getingar
Möss
Husmus
Skogsmus, halsbandsmus
Tillfälliga Gäster
Grå daggmask
Gråsuggor
Enkelfotingar
Stenkrypare
Jordkrypare
Huskrypare
Dubbelfotingar
Krusbärskvalster
Gamasider
Hoppstjärtar
Trips
Tvestjärt
Skogskackerlacka
Granskinnbagge
Parklöpare
Kortvingar
Öronvivel
Tickbagge
Blomfluga
Råttsvanslarv
Harkrank
Avföring
Fotspår
Luktspår
Ljud
Om skadedjur
Förebyggande åtgärder
Bekämpningsmedel
Risker vid användning av gifter

Copyright © 2025 · Förlag Pestium A/S · Europas största info sida på skadedjur
Kopiering och reproduktion utan tillstånd åtalas utan meddelande