(Lat: Lyctidae )
(Plansch 8, s. 25)
Splintbaggarna är 2-5 mm långa,slanka bruna skalbaggar. De är speciellt knutna till storporigt lövträ, t.ex. ask och valnöt, förutom en lång rad tropiska träslag, och bambu. Honan lägger vanligen sina ägg direkt i träets porer. Larven lever av det stärkelsehaltiga innehållet i splintvedens celler och omvandlar sakta träet till en pulveraktig massa, endast omgiven av ett tunt skal. Den fullvuxna larven gnager sig ut till tråets yta, där den förpuppar sig i en oval puppkammare. Härifrån lämnar den vuxna baggen träet efter förvandlingen genom ett litet cirkelrunt flyghål. Utvecklingen tar normalt ett år. Splintbaggarna har de senaste åren fått ökad betydelse. Detta orsakas av det sätt som man numera behandlar träet.
Tidigare lagrades det åravis så att ännu levande celler hann med att förbruka sitt stärkelseinnehåll. På senare år har man mer och mer gått över till att torka virket i värme ganska snart efter fållningen, vilket gör att cellerna i träet dör och stärkelsen bevaras. Trä som behandlats på detta satt kommer alltid vara känsligt för angrepp av dessa djur.
Eksplintbaggen, Lyctus linearis, lever också i den svenska naturen, men det är den införda parkettbaggen, Lyctus brunneus, som man oftast träffar på inomhus. Den kan angripa och fullständigt förstöra t.ex. parkettstavar och paneler av ek. Splintbaggar importeras rätt så ofta i tropiska lövträslag.
- ælkjnhlkjnb - 04/03/2021