• Skadedjur Och Andra Gäster Inomhus
  • Vägglus – Stick och klåda
  • Skadedjur i livsmedel

Pestium.SE

Europas största info sida på skadedjur

Hem » Skadedjur Och Andra Gäster Inomhus » Djur Som Endast Bor i Huset » Getingar

Getingar

Vanlig geting
Vanlig geting

(Lat: Vespoidea)

(Plansch 12, s. 29)

Medsina svartgulateckningarochkarakteristiska kroppsform är getingar lätta att känna igen.
I vårt land har vi 7 arter sociala getingar, som till stor del liknar varandra till levnadssätt och utseende. Oftast talar man om dem bara som getingar. De arter som oftast bygger sina bon inomhus är vanliggeting; Vespavulgaris, skogsgeting, V. silvestris och tyskgeting, V.germanica.Bålgetingen, V.crabro,är inte så vanlig (Skåne-södra Norrland), men i gengäld lägger man ordentligt märke till den om den skulle dyka upp.

Det karakteristiska för getingarnas sociala liv är arbetsfördelningen, vilken också är den som gör socialt liv så effektivt. Bland getingar innebär den att honor och hanar ägnar sig åt fortplantning, och arbetarna bygger boet, matar larver och försvarar samhället. Arbetarna är egentligen honor med outvecklade könsorgan.

Getingdrottningen bygger själv det första getingboet
Getingdrottningen bygger själv det första getingboet

Till skillnad från tambiet har inte getingarna utvecklat någon metod för att spara föda förövervintring, och påvåra breddgrader är deras samhällen alltid ettåriga. Fram på hösten upplöses samhället och arbetarna fryser ihjäl.

Innan det har gått så långt har nya hanar och honor kläckts och svärmat ut ur boet. Hanarna dör snart efter parningen, medan de unga befruktade getinghonorna uppsöker skyddade platser för övervintring. Vintertid kan man hitta honor i dvala iskrymslen t.ex. på vindar och i uthus.
Honorna kommer vanligen fram i april-maj och börjar var för sig att söka en lämplig plats för sitt nya bo. Det kan vara i en ihålig vägg, under en takbjälke eller under ett takskägg. Boet som honan bygger är klotrunt och stort som en valnöt, Inne i boet bygger hon 10-20 sexkantiga celler. I de uppåtvända ”bottnarna” lägger hon ägg, ett i varje. Så snart äggen kläcks får honan bråttom att hämta mat till larverna, som först efter en månad, alltså i maj-juni, kommer fram som vuxna arbetare ur sina puppor. Detta innebär att samhället tar fart. Honan kan koncentrera sig på äggläggning medan arbetarna bygger och passar larver. På sensommaren kan ett stort getingbo innehålla 5 000-6 000 individer.

Ofta kan man få se getingar sitta och gnaga på telefonstolpar, bräder eller annat virke. De fina trästrimlorna tuggar de ihop med saliv och blir ett bra papper som de kan bygga bo av. Både det yttre skyddande höljet, som påminner om en oval grå fotboll, och själva larvernas celler byggs av detta material.

Så här byggs ett getingbo
Så här byggs ett getingbo

Larverna lever uteslutande av djurnäring, och bytet är till största delen flugor och fjärilar som getingarna kan fånga i luften. Med sina kraftiga käkar biter de vingar och ben av offret, delar det och tuggar det till runda matbollar som de bär hem till larverna.
Vuxna getingar lever av flytande näring. Man kan få se dem dricka blomsternektar och fruktsaft. Lustigt nog blir också de vuxna matade av larverna. I utbyte mot flugköttet stöter larverna upp en sockerhaltig vätska som arbetarna ivrigt slickar i sig. Förutom att ge arbetarna näring har förmodligen denna ömsesidiga matning en rent social funktion i det att den binder samhällsinvånarna samman.

Större delen av sommaren har getingarna alltså bråttom med hårt arbete, och man ser förvånansvärt lite till dem, även om man har boet i själva huset. Fram emot sensommaren börjar de slarva med passningen av larverna. Från och med nu och tills frosten dödar arbetarna,har de ett dagdrivarliv, och det är nu man kan se dem söka sig till sötsaker. I de flesta fall får man väl snarare betrakta getingarna som ett irritationsmoment än som egentliga skadedjur, även om de kan bli besvärliga i konditorier, fruktaffärer och andra livsmedelsföretag.

I privata hushåll är det särskilt i syltningstiden och när man äter utomhus som man lägger märke tilldem. Eftersom de uppsöker kadaver, slaskspannar och liknande platser är de naturligtvis liksom flugor potentiella smittospridare.

Tvärsnit av bålgetingens
Tvärsnit av bålgetingens

Som alla vet kan de också stickas (s. 50) och i vissa fall kan det finnas anledning att ta bort getingbo som finns i huset. Metoderna är många och här ska bara nämnas ett par av de vanligaste. Under alla omständigheter är det bäst att företa behandlingen på kvällen eller natten, när alla djuren är hemma. Det är då lugnt i boet och getingarna är heller inte så aggressiva imörker och vid de lägre nattemperaturerna. Om boet sitter där man utan risk kan använda öppen eld är det givetvis effektivt att bränna det, t.ex. med en fotogendränkt trasa på en käpp, Annars kan man knyta en påse runt boet och ta det till en plats, där det kan kastas på en eld.

Man kan också pudra ihjäl samhället med insekticid, som med bollspruta sprutas in i ingångshålet. Kommer man inte åt boet får man pudra eller spruta i de ingångsspringor som man tidigare sett getingarna komma genom. Låt däremot bli att stoppa igen ingångarna, eftersom det då är stor risk att djuren hittar en ny utgång som kanske mynnar in ihuset, med ett myller av getingar irummen som följd!

Om man har ett hus där man vet att getingar brukar bygga, kan man inspektera det redan på försommaren för att oskadliggöra ev. bon innan de blir allt för stora.

Syltfällor, dvs. en burk med lite sylt i och en papptratt iöppningen, kan vara effektiva på sensommaren ochhösten. Getingarna går in i fällan och kan inte hitta ut. De dödas med hett vatten.

  • Om
  • Senaste inläggen
Henri Mourier
Biolog hos Statens Skadedyrslaboratorium
Författare till bl.a. böckerna:
"Skadedjur Och Andra Gäster Inomhus"
"Vägglus – Stick och Klåda"
"Skadedjur i Livsmedel"
"Husets Dyreliv" - Endast tillgängligt på danska
"Skadedyr i Træ" - Endast tillgängligt på danska
"Stuefluen" - Endast tillgängligt på danska
Senaste inläggen av Henri Mourier (se alla)
  • ælkjnhlkjnb - 04/03/2021
Skadedjur Och Andra Gäster Inomhus
Inledning
Hus Som Livsmiljö För Djur
Arternas Namn Och Systematik
Leddjurens Byggnad
Leddjurens Sinnen Och Beteende
Varifrån Kommer Alla Småkryp?
Leddjurens Utveckling
Insektsplanscher
Djur som Biter, Sticker Och Irriterar
Skorpioner
Huskrypare
Kvalster
Skabb
Dammkvalster
Kryddkrämarkvalster
Fågelkvalster
Duvkvalster
Fästing
Husfästing
Trips
Hoppstjärtar
Äkta löss
Klädlus
Huvudlus
Flatlus
Hundlus
Päls- och fjäderätare
Loppor
Människoloppa
Katt- och Hundloppa
Fågelloppor
Skinnbaggar
Vägglus
Fladdermusvägglus
Duvvägglus
Svalvägglus
Boskinnbagge
Dammlejon
Näbbstinkfly
Stickmyggor
Stickmygga
Malariamygga
Ringladstickmygga
Vanligstickmygga
Stickfluga
Lusflugor
Getingar
Bin
Parasitsteklar
Gulröd parasitstekel,
Varifrån kommer de bitande och hudirriterande djuren
Förebyggande Åtgärder Mot Och Bekämpning Av Bitande Och Stickande Djur
Småkryp Och Hygien
Djur i Livsmedel
Kvalster
Mjölor
Mögelkvalster
Ostor
Kryddkrämarkvalster
Silverpilar
Nattsmyg silverpil
Ugnssmyg
Kackerlackor
Tysk kackerlacka
Orientaliskkackerlacka
Amerikansk kackerlacka
TV-kackerlacka
Dammlus
Småfjärilar
Kvarnmott
Kakaomott
Mandelmott
Kornmal
Fikonmott, fruktmott
Frömott
Vinmott
Skalbaggar
Mjölbagge
Lysolbagge, svartbrun mjölbagge
Rismjölbagge
Kastanjebrunmjölbagge
Spannmålsgnagare
Sågtandadplattbagge
Jordnötsplattbagge
Brungul plattbagge
Brödbagge
Tobaksbagge
Kapucinerbagge
Kornvivel
Risvivel
Kaffevivel
Bönbagge
Ängrar
Fläskänger
Husänger
Rävänger
Hudänger
Khaprabagge
Koprabagge
Rödhalsad koprabagge,
Skinkbagge
Tjuvbaggar
Australisk tjuvbagge
Vanlig tjuvbagge
Mässingsbagge
Rundtjuvbagge
Husfluga
Liten husfluga, takdansfluga
Spyflugor
Köttfluga
Ättikfluga, bananfluga
Ostfluga
Myror
Svartmyra
Faraomyra
Gråsparv
Gnagare
Husmus
Brunråtta, vandrarråtta, storråtta
Svartråtta
Råttskydd och råttbekämpning
Förebyggande Av Skadedjursangrepp I Kökoch Livsmedelsföretag
Bekämpning Av Skadedjur I Kök Och Livsmedelsföretag
Djur som Går i Textilier
Småfjärilar
Klädesmal
Pälsmal
Frömott
Tapetmal
Ängrar
Pälsänger
Mattbaggar
Tjuvbaggar
Husor
Silverpilar
Förebyggande Avskadedjursangrepp På Textilier
Djur I Papper, Läder Och Konstmaterial
Källarsniglar
Gråsuggor
Nattsmyg, silverpil, bänkasill
Boklus
Djur I Virke
Trägnagare
Strimmig trägnagare
Mjukträgnagare
Envis trägnagare
Skäckig trägnagare
Kamhornad trägnagare
Splintbaggar
Varvsbagge
Bostrychider
Vivlar
Snytbagge
Barkborrar
Fläckig askbastborre
Vedborrare
Randigvedborre
Långhorningar
Blåhjon
Föränderlig barkbock
Husbock
Kastanjebrun barkbock
Tallbock
Gulröd blombock
Brun barkbock
Pilbock
Bambubock
Getingbock
Skeppsbagge
Vedsteklar
Syrastekel
Svartmyra
Svartglänsande trämyra
Hästmyra, stockmyra
Trädödare
Fläskängerlarver
Tjuvbaggarnas larver
Gråsuggor
Termiter
Hackspettar
Däggdjur
Parasitstekel
Husbockslejon
Skinkbagge
Förebyggande åtgärder mot träskadedjursangrepp
Bekämpning av träskadedjur
Svamp och röta i Virke
Djur i Murar Och isoleringsmaterial
Murbi
Djur I Halmtak
Allmäntlövfly,"Takmask
Djur Som Gnager I Metall
Djur Som Endast Bor i Huset
Källarsniglar
Bokskorpion
Låckespindlar
Spindlar
Stor husspindel
Uthusspindel
Mörkrumsspindel
Fönsterspindel
Sebraspindel
Hussyrsa
Myggliknande rovstinkfly
Fuktbaggar
Getingar
Bin
Tambiet
Humlor
Solitärabin
Bladskärarbi
Murarbi
Humlemott
Fjärilmygga
Fåglar
Ladusvalan
Hussvala
Tornsvalan
Gråsparven
Stadsduva
Turkduvan
Kaja
Tornfalken
Ugglor
Fladdermöss
Stenmård
Djur som Övervintrar Inomhus
Guldöga, stinkslända
Vindsfluga
Höstfluga
Julflugan
Gräsfluga
Myggor
Ringlad stickmygga
Vanligstickmygga
Fjärilar
Sjuprickig nyckelpiga
Getingar
Möss
Husmus
Skogsmus, halsbandsmus
Tillfälliga Gäster
Grå daggmask
Gråsuggor
Enkelfotingar
Stenkrypare
Jordkrypare
Huskrypare
Dubbelfotingar
Krusbärskvalster
Gamasider
Hoppstjärtar
Trips
Tvestjärt
Skogskackerlacka
Granskinnbagge
Parklöpare
Kortvingar
Öronvivel
Tickbagge
Blomfluga
Råttsvanslarv
Harkrank
Avföring
Fotspår
Luktspår
Ljud
Om skadedjur
Förebyggande åtgärder
Bekämpningsmedel
Risker vid användning av gifter

Copyright © 2023 · Förlag Pestium A/S · Europas största info sida på skadedjur
Kopiering och reproduktion utan tillstånd åtalas utan meddelande