(Lat: Dermestes lardarius)
(Plansch 8, s. 25)
Förr var fläskängern ettfruktat skadedjur i hushållet. Den angrep de rökta skinkorna och korvarna som hängde under takåsen, och fortsatte gärna med torrfisken. Numera, när det mesta köttet förvaras i kylskåp eller frys, orsakar den inte längre lika stora ekonomiska förluster. Ibland kan den dock föröka sig kraftigt i torrfoder till hundar och katter. I verksamheter som arbetar med torkad fisk, hudar eller liknande kan den fortfarande vålla stora problem.
Fläskängerns larv är fullvuxen efter en månad, sedan lämnar den sin uppväxtplats för att söka sig till ett lämpligt ställe att förpuppa sig på. Den gnager sig nu in i trä (s. 148) eller putsade väggar, men också i andra material, och kan då orsaka skador på sådant som annars inte angrips av insekter.
Baggarna är skickliga flygare och de som dyker upp inomhus kan ha flugit långa sträckor. Ursprunget kan vara livsmedel som glömts i ett skafferimen oftare kommer baggarna från fågelbon eller en död mus under golvet.
- ælkjnhlkjnb - 04/03/2021