(Lat: Ephestia elutella )
(Plansch 6, s. 23 och plansch 16, s. 104)
En nära släkting till kvarnmottet är kakaomottet, men dess smak är mer inriktad på nötter, mandlar, kakaobönor och torkad frukt. Det är därför ett allvarligt problem i chokladindustrin. Även andra mott kan uppträda som ”chokladskadedjur”, t.ex. fikonmottet och mandelmottet. Beteckningen chokladmott används ibland generellt om dessa arter.
Mottet kommer nästan alltid in med råvarorna. I rester under hyllor och skåp och i gamla emballage. Gamla råvarupartier kan tjäna som upphovsplatser som håller infektionen vid liv. Det kan även samlas en hel del avfall i maskiner för att chokladmotten ska kunna föröka sig. Om motten etablerat sig i fabriken är det stor risk att de lägger ägg på själva chokladen, vilket orsakar problemet med ”mask” på varan. Infektion kan givetvis ske både på lager och i butiker. Larverna kan inte ta sig igenom hermetiskt förslutna förpackningar, men finns det bara en liten spricka, t.ex. i ett veck, så lägger honmottet äggen där lukten av varan tränger ut, och så kan de nykläckta larverna ta sigin till maten.
Kakaomott går också på tobak. De tål nikotin och hör de till våra allvarligaste skadedjur inom tobakshanteringentillsammans med tobaksbaggen.
- ælkjnhlkjnb - 04/03/2021