I Sverige regleras bekämpning av råttor och möss i hälsovårdsstadgan. Hälsovärdsnämndernas uppgift är bl. a. att se till att råttor inte blir till ”omfattande besvär”. Hälsovårdsnämnderna genomför också råttbekämpning och ger råd och ibland material till bekämpandet. Dessutom finns regler om skydd och viss anmälningsplikt.
Ibland utdelas även råttgift, men först efter att hälsovårdsnämndens egnainspektörerbesiktigat platsen för bekämpning. Fri utdelning av gift kan ställa till mycket besvär och anses bl.a. vara en av orsakerna till att igelkotten blir allt ovanligare.
Som skydd mot råttor ska källarfönster ha hela rutor eller vara försedda med ”råttnät”, galvaniserat eller rostfritt ståltrådsnätmed en maskvidd på 1-2 cm och en tjocklek om minst 0, 7 mm. Även ventilationstrummor etc. bör förses med sådant nät. Dörrar och portar ska sluta tätt, och hål eller springor i golv får inte förekomma. Väggenombrott för rör och ledningar ska vara täta eller tätas med trådnät, om hålet är så grovt att en råtta kan passera.
Avloppsbrunnar ska vara försedda med råttsäkra lock eller gäller, och stuprännor och köksavlopp bor mynna i avlopp under jord eller under lock, aldrig öppet. Råttor som går in i hus kommer mycket ofta in genom avloppsledningar, antingen därför att rören är gamla och dåliga, eller för att man fuskat vid nyinstallationer. Om rören ligger i eller under riktigt gjutna källargolv kan inte råttorna ta sig in, men om betongsulan mot jorden är slarvigt utförd eller dåligt gjuten, kan råttorna gräva sig igenom, t.ex. vid brott eller otäta skarvar på avloppsrör. I sådana fall måste man finna råttornas hål och reparera skadan.
Utläggning av råttgift är ofta den normala åtgärden när man upptäcker råttor. Om det rör sig om råttor igolv bör man helst försöka med fäller, eftersom döda råttor luktar illa.
- ælkjnhlkjnb - 04/03/2021