Klädesmal och övrigaangripare av textil är ljusskygga djur. Det är alltså mest ylletyger, förvarade i mörka lådor och skåp som ligger i farozonen. Ett undantag är mattbaggelarverna, som inte undviker dagsljus och som ofta gnager på t.ex. yllegardiner.
Dessa insekters ägg förstörs lätt när man borstar, bankar eller dammsuger tyget. Därför är undanstoppade textiliersärskilt utsatta för angrepp, då de tenderar att ligga orörda under lång tid.
Som beskrivet på s. 94 är de ullätande insekterna beroende av ett visst kosttillskott i form av smuts på tyget. Det innebär att tyger ska vara nytvättade om de ska lagras under en längre tid. Nytvättade eller kemtvättade plagg och plagg strukna med hett järn, är fria från skadedjur och kanalltså bara packas in fullständigt tätt. Det kvittar om man använder plast eller papper, det väsentliga är att påsen är hel och tätt försluten. Gäller det tyg i lådor eller skåp som inte kan slutas till hermetiskt, kan man som en säkerhetsåtgärd skydda tyget genom att behandla det med något av de flytande malmedlen (t.ex. pyretrumpreparat). Klädskåpets insida med springor och vrår bör även sprutas. Denna behandling skyddari 1-2 år beroende på hur mycket sol, värme, slitage och rengöring skåpet utsätts för.Malkulor av naftalin eller paradiklorbenzen kan ge ett bra skydd, men endast om inpackningen är så tät att gaserna inte kan tränga ut. Ångorna är tyngre än luft, och kulorna ska alltså läggas ovanpå eller mellan lagren, allteftersom plaggen läggs in. Det lönar sig att använda rikligt med malmedlet, så att det inte förångas helt innan man på nytt måste behandla. I allmänhet behövs det ca 1 kg per kubikmeter per besprutning (motsvarar ett någorlunda stort klädskåp).
Nuförtiden är många plagg och tyger i förväg impregnerade mot mal. Det rör sig om gifter, betningsmedel, som tillsätts redan under färgningen eller i ett speciellt bad. Giftet bildar en förening med ullfibrerna och dödar insektslarverna när de börjar gnaga. Om behandlingen är effektiv,skyddas plagget eller tyget så pass att att endast ett par fibrer rykt.
Bekämpning av textilskadedjur
I de flesta fall klarar man sig genom att tvätta angripna plagg, ev. spruta dem med något av de många medel som finns för effektiv hemimpregnering. Dessa medel innehåller kontaktgift upplöst i bensin eller terpentin. De sprutas bäst med någon form av sprutflaska. Aerosoler är effektivamen bör undvikas, dels för risken att få sprutmedlet i sina lungor, dels att tryckgasen (freoner) påverkar vår atmosfärnegativt.
Vid behandlingen av stoppade möbler måste det sprutas tills klädseln är genomfuktad. Man bör räkna med minst ½ l till en länstol.
Större saker som kan vara besvärliga att behandla hemma kan skickas till rökning. Hälsovårdsnämnderna i kommunen kan ge besked om var rökkammare finns. Även om transporten kan bli dyr är den att föredra framför användning av gifter i hemmet, med alla de okända risker som man då utsätter sig och kanske sin familj och omgivning för.
Vid rökningen dödas larver, ägg, puppor och vuxna djur, men behandlingen skyddar inte mot nya angrepp. Ingen som helst gifteffekt finns kvar efter det rökgaserna (cyanväte och metylbromid) vädrats ut. En kylbehandling är att föredra framför besprutningom man har möjlighet att sätta ut möblerna. Det krävs minst -10° C nattetid, ett par dygn i sträck. Insekterna tål låga temperaturer under långa tider, men dödas snabbt av växlande köld och värme. Bastun är också ett utmärkt medel, ses. 217.