När man ska använda en handbok av denna typ kommer man inte ifrån systematik, dvs. det att ge djuren namn och ordning. Det är vetenskapliga metodik som ger varje djur- och växtart dess namn och ordnar dem i grupper som motsvarar deras inbördes släktskap.
Den moderna systematiken grundlades för mer än 200 är sedan av Carl von Linné (1707-1778). Han namngav alla kända växter och djur på latin och grupperade dem i ett system där arter som verkade vara besläktade på grund av yttre likheter etc. ordnades i en grupp. Han valde latinet eftersom det på den tiden var den internationella vetenskapens språk.
De principer för namngivning som han kom fram till används fortfarande än idag. Ett djurs eller en växts latinska namn består av två delar och anger först släktet och sedan arten. Det kan tyckas överdrivet att använda latinska namn i en bok som denna, men dels saknar många av djuren svenska namn och dels uppstår det lätt problem om man inte har ett sammanhängande system.
I och för sig kan det vara lite lustigt att det i vårt avlånga land används så pass olika namn som tvestjärt och örnastyrta när man pratar om samma djur, men det kan även orsaka problem om vilken art man egentligen menar.
År 1859 utkom en bok som ledde till en kraftig förändring i människans världsuppfattning. Det var ”Om arternas uppkomst … ” av den engelske vetenskapsmannen Charles Darwin (1809- 1882). Här presenterade Darwin teorier om det naturliga urvalet, vilka förklarar hur alla nu levande arter har utvecklats ur arter som fanns före dem. Från och med Darwin är systematiken inte bara en metod att ge djur och växter namn, men även något som visar deras inbördes släktskap, genom att man sammanför de arter som man anser har utvecklats från en gemensam stamfader. Man har indelat djurriket i ett antal huvudgrupper, 14 så kallade klasser. Det är endast få av dessa klasser som man påträffar inomhus och som därför har betydelse i detta sammanhang, nämligen maskar, blötdjur, leddjur och ryggradsdjur.
Maskarna representeras av daggmasken, som är det enda djuret i denna klass som förkommer inomhus. Denna beskrivs på s . 195.
Blötdjuren, som bl.a. omfattar snäckor och musslor, påträffas normalt inte inomhus, så det är väl bara källarsnigeln (s. 164) som trots allt är intressant i detta sammanhang.
Ryggradsdjuren omfattar bl.a. fåglar och däggdjur och det är alltså den grupp till vilken vi människor tillhör.
Leddjuren, De allra flesta småkryp som vi påträffar inomhus hör till leddjuren. Detta är inte så konstigt eftersom mer än 3/4 av världen ca 1 miljon kända djurarter hör till denna grupp av kräftdjur, skorpioner, tusenfotingar och mångfotingar, kvalster, spindlar och sist men inte minst insekter.