En djurarts existens beror bl. a. på dess möjligheter att undgå att bli uppäten av fiender, att hitta föda och artfränder. Därför måste ett djur ha sinnesorgan som förmedlar upplysningar om vad som händer i djurets omgivning, och det måste ha ett nervsystem som omsätter upplysningarna till ett ändamålsenligt beteende. Insekter verkar med sitt hudskelett rätt opåverkbara och man kan spekulera över hur mycket de kan uppfatta.
I själva verket tar de emot massor av information om vad som händer runt om dem. De sinnen som de utnyttjar är i stort sett desamma som människans: känsel, hörsel, syn, köld- och värmekänslighet och kemiska sinnen som smak och lukt. Men det betyder inte att de uppfattar omvärlden på samma sätt som vi.
Känseln är hos leddjuren knuten till olika typer av hår. När håret rör sig påverkar det en känselcell som skickar impulser till nervsystemet.
Hörseln kan bestå av hår som är så känsliga att de kan sattas i rörelse av ljudvågor, men det finns också insekter som har utvecklat verkliga trumhinneorgan, t.ex. syrsorna, alltså organ som mycket påminner om människans öron med ett tunt membran som sätts i rörelse av ljudvågorna.
Synen består hos insekterna av stora facettögonen på huvudet. De är ofta sammansatta av tusentals enskilda ögon.
Lukt¬ och smaksinnet är väl utvecklat hos många insekter. Det förmedlas av ytterst tunnhudade känselhår som kan finnas på många olika ställen på kroppen, men som oftast är koncentrerade till huvudets mundelar och på antennerna Köld- och värmekänslighet kan inte knytas till särskilda sinnesorgan. Förmodligen uppfattar leddjuren skillnaden i temperatur genom hur den påverkar inre processer.
Leddjuren är alltså välutrustade med sinnen som ofta är ytterst känsliga. Spyflugor kan t.ex.
lukta kött på flera kilometers avstånd och kan med säkerhet styra sig mot målet.
Smådjurens beteende verkar ofta mycket förnuftigt, men man kan inte dra slutsatsen att de medvetet fattar beslut om sina handlingar.
Deras tillsynes kloka beteende beror inte på intelligent förstånd, utan på att deras medfödda ändamålsenliga beteendemönster, inbyggt i nervsystemet, utlöses av särskilda bestämda påverkningar i specifika situationer. Djur som har så kort livstid som insekter och andra leddjur ha mer nytta en effektiv uppsättning reflexer än av en välutvecklad möjlighet att lära, eftersom de helt enkelt inte har tid att göra erfarenheter och lära sig av dem.
- ælkjnhlkjnb - 04/03/2021