Oftast lägger man märke till djur inomhus genom att man får syn på dem eller deras spårtecken, men ibland kan man också ha nytta av andra sinnen, t.ex. luktsinnet och hörseln.
När det rör sig om ljud från djur är det naturligt att man först och främst tänker på de större arterna. De flesta har väl någon gång hållits vakna av någon mus som försökt gnaga sig igenom väggen eller hört mössen som tycks leka tafatt på vinden.
Råttor hörs ännu mer beroende på deras storlek. De har dessutom en ganska jobbig vana att nattetid släpa omkring på större föremål, vilket säkert är ett av de fenomen som givit upphov till tron på spöken. Att det är råttor och inte spöken, som är ifarten, avslöjas ofta av de pip och skrik som följer de många små inbördes striderna inom flocken.
En stenmård på vinden kan också göra sig hörd, och särskilt illa kan det bli om där finns en hel kull stora leksugna ungar.
Fladdermöss ger sig ofta tillkänna när de om dagen kryper omkring på sina sovplatser och då stör varandra. Fram emot solnedgången är de särskilt högljudda, när de vaknar på allvar och förbereder sig på att flyga ut.
Även några av de mindre djuren avslöjar sin närvaro genom ljud. Man behöver bara tänka på det irriterande surret från myggor i det mörka sovrummet, eller spyflugor och getingar som man som regel också hör innan man får syn på dem.
Från getingbon,humlebon och bon av förvildade tambin, kan man dygnet om höra ett jämnt surrande som emellanåt kan missförstås komma från ett stort snarkande djur. Om man försöker väcka ”djuret” genom att banka i väggen avslöjar det starkt ökade surrandet att det är ett insektssamhälle det rörsig om. Detta kan bekräftas av att man ser efter på utsidan, där det normalt är en livlig trafik till och från boet.
Den mest högljudda av våra inomhusinsekter är utan tvekan hussyrsan, vars hanar i timtal kan framföra sina sånger, dessvärre mest om natten. Deras sång har dock den fördelen att deger en fingervisning om var det är man ska sätta in bekämpningen, om man nu vill bli av med dem. Vanligen håller de till på lugna, varma ställen it.ex. pannrum.
Bland träskadeinsekterna är det särskilt de stora larvernas gnagande som hörs. Ljudet liknar närmast skrapandet av en nagel mot ohyvlat trä. Hornstekellarver gnager ibland så högljutt att man trott att det varit möss som gnagt.
Bland långhorningarna är det mest larverna av blåhjon och föränderlig barkbock som hörs gnaga. Båda lever under barken på tämligen torrt virke, barr eller löv. Blåhjonet är särskilt vanlig i barkkanter på t.ex. taktimmer, föränderliga barkbocken däremot kan ofta hålla till i brasved av björk eller bok. Men också husbock, med vilken de båda andra arterna ofta förväxlas, kan höras som larv. Det gäller särskilt varma sommardagar när larverna är som mest aktiva och hungriga. Normalt äter larven 5-10 minuter under varje timme och sitter resten av tiden i lugn och ro. Gnagljuden kan vara till värdefull hjälp om man ska avgöra om det angripande djuret fortfarandelever, något som annars är svårt att räkna ut enbart utifrån vad man ser. Det har t.o.m. konstruerats en speciell lyssnarapparat för detta ändamål som används av försäkringsbolag vid mer problematiska besiktningar.
Skäckig trägnagare och även envisa trägnagaren gör sig hörda med speciellt läte. De tickande ljuden hörs mest nattetid, när det är lugnt, och har givit skalbaggarna tillnamnet dödsur. Förr uppfattade man dem som ett tecken påframtida olycka och död. Ljudet kommer från att de vuxna baggarna slår främre mellankroppen i snabba seriermot underlaget. Både hanar och honor alstrar dessa ljudsignalersom förmodligenär till för att föra könen samman.
Även några av de dammlöss som lever inomhus kan geknackande ljud ifrån sig. Detta gäller särskilt boklusen. Här handlar det också om att båda könen lockar på varandra. Ljudet alstras genom att bakkroppen slås mot underlaget. För att förstärka ljudet söker djuren upp platser med god resonans, och om de funnit sig ett bra ”trumskinn” stannar de oftast kvar där.
I varje hus finns det ett antal olika ljud av vilka de flesta tack och lov har naturliga förklaringar. Ibland kan de emellertid höras med sådan tidsmässig regelbundenhet eller vara så lokalt avgränsade att man kan börja misstänka att det rör sig om djur. Naturligtvis kan det vara en av ovannämnda arter, men lika ofta visar det sig att ljudet orsakas av spänningar på grund av temperaturskillnader i värmesystemets röreller från virke som vrider på sig i takt med dygnets temperaturförändringar. I så fall är det en plåtslagare eller hantverkare som man ska ta kontakt med.