
(Lat: Geophilus carpophagus )
(Plansch 1, s. 18)
Med sin långa, tunna, smidiga kropp är jordkryparen anpassad till ett liv igångar och håligheter i marken. Då och då kan den uppträda inomhus i mycket stora antal, men man anser att detta beror på att den under sin jakt efter smådjur förirrat sig inomhus. Det sker oftast under vårochhöst.Det kan hända att det ärfrågan om en aktiv invandring, t.ex. om hög nederbördtvingatupp djuren ur marken.

I ett riktigt torrt hus utan alltför många kryphål dukar de snabbt under, men i äldrehus, därdekan hitta lämpliga, fuktiga gömställen, kan de klara siglångtidochev. etablera sig. Särskilt iäldrekorsvirkeshus medhalmtak har de synts till i. Vilket kan tyda på att dekan levaimosstuvor på taketellerisjälva stråna.Djuren gör ingen skada på huset, de gnager inte i trä eller andra material, menpåträffas de istortantalkande naturligtvis vara obehagliga.
Jordkryparenkan om den irriteras avsöndraen självlysande vätska ochser då imörker ut somenglödandetråd.
- ælkjnhlkjnb - 04/03/2021