Reaktioner från ett bett från löpkvalster kan skilja sig mellan olika offer. Bettet kan orsaka mycket klåda för en del medan andra får milda hudreaktioner som försvinner inom kort. En femtedel av de personer som blir bitna reagerar inte på detta. Vissa personer besväras inte första gången de blir angripna men får hudreaktioner vid nya angrepp året efter.
Bettet. Bettet sker ofta på anklar, knän, hudveck kring skrevet, vid midjan, armhålor och kring halsen. Det är ovanligt med bett kring underarmar och händer (till skillnad från skabb). Löpkvalsterlarvens bett är helt smärtfria. Den borrar in sina mundelar i huden och spottar ut enzymhaltiga ämnen i såret. 3-5 timmar senare börjar man märka klådan som kan fortsätta i upp till tre veckor. Klådan förvärras i t.ex. sängvärme, efter bad och handdukstorkning och kliande. På bettet bildas först en röd vagel på huden. I dess mitt syns kvalstret som en liten röd prick. Efter ett tag svullnar bettet upp och bildar en röd knöl. Efter ytterligare lite tid blir knölen full av vätska och det uppstår en röd och varm zon runt den. Såret läker av sig själv om man undviker att klia sig allt för våldsamt på såret och därmed orsaka infektion.
Stylostom. Löpkvalsterlarvens saliv får offrets hud att bilda ett sorts sugrör, ett s.k. stylostom, som är hälften så långt som kvalstret är. Detta sugrör följer med som en snabel när kvalstret lämnar bytet och söker sig mot marknivå. Stylostom är tveeggade, 35-40 mikrometer i diameter och med en inre kanal på blott 5-10 mikrometer. Genom en inre kanal suger larven lymfatiskt och upplöst väv. Stylostomet fungerar samtidigt som en solid förankring för det spridningsstadium som löpkvalsternas larvar även utgör.
Identifikation säkras genom att montera kvalster i ett objektglas med en droppe Hoyer’s medium och sedan undersöka det hela närmare i ett kraftigt mikroskåp. Kvalster kan fångas genom att trycka en tejpbit på misstänka områden på huden. Löpkvalsterlarven är röd. Det finns andra röda eller rödaktiga kvalster som rör på sig i hus, träd, stenar och vid murar. T.ex. murkvalster, Balaustium murorum, och krusbärskvalster, Bryobia praetiosa. Båda är dock vanligast om våren och man ser dem endast i nymfstadiet. Dvs. de har åtta ben istället för löpkvalstrets larv sex ben.