Getingar eller bålgetingar
Normalt är det inte tvivel om att vi avser getingar när vi talar om de välkända gul-svarta insekterna med gadd. Problemet är att att finns så många olika sorters getingar i underordningen midjesteklar (jordsnyltgetingar, buskgetingar, tyskgetingar) att man ofta använda det samlade begreppet ’getingar’ när man pratar om insekter i familjen Vespidae.
Det finns ca 12 arter av de sociala getingarna här i landet. De liknar varandra och delar livsstil. Endast den stora bålgetingen, som är dubbelt så stor som sina släktingar, skiljer sig åt.
Ett år i ett getingsamhälle
Under hösten föds ett antal nya drottningar och hanar i boet. De svärmar ut för att para sig. Hanarna dör snart men de befruktade unga honorna börjar leta efter ett skyddat ställe de kan tillbringa vintern på. Det kan vara ett ihåligt trä men oftast hittar de ett gömställe i ett hus t.ex. under isoleringen på en vind. Om de blir uppvärmda under vintern vaknar de, vilket förklarar att man kan få sällskap av halvslöa getingar om man slagit på värmen i en nerkyld lokal.
Går allt väl så vaknar getingarna först i mitten av april, och får testat sina vingar i vårsolen. Nu får drottningen mycket att göra, hon ska hitta socker som föda och ett lämpligt ställe att bygga ett nytt samhälle på. Åter igen är det i människans bostäder och krypkällare, med sina för getingen tacksamma krypin, som drottningen söker sig emot. Andra getingar, som bålgetingen, föredrar ett hål i jorden, ett gammalt mushål eller ett ihåligt trä som bostad. Drottningen går nu igång med att bygga ett första mindre bo, klotformat och med storleken av en bordtennisboll. Den innehåller 10-20 sexkantade celler och drottningen lägger ett ägg i varje cell. När äggen kläcks är hon tvungen att själv hämta föda till larverna. Det är först när den första kullen arbetare kläckts som drottningen kan slappna av och endast koncentrera sig kring att lägga ägg.
Arbetarna tar nu hand om att bygga ut boet och hämta föda till de nya larverna. Det är en känslig period där väder och vind kan ta kål på många drottningar och unga samhällen innan de är färdiga med sitt arbete.
Boet är helt enkelt byggt utav papper. Materialet producerar getingarna genom att samla fina fibrer av växtmaterial och trä. De tuggar sedan materialet tillsammans med saliv, så att det får en lämplig konsistens och kan placeras där det behövs i boet. Getingarnas papperstillverkning inspirerade faktiskt de första försöken att tillverka papper. Innan dess tillverkade man papper av textil.
Födan till larverna består av kött. Getingar är jägare som fångar flugor, fjärilar, honungsbi och andra insekter i luften. De största bytesdjuren dödar de med gadden. De parterar bytena och tuggar dem till runda foderbollar. De kan även skära små stycken av kadaver som de hittar i naturen eller små bitar av kött från våra frukostbord. När de matar larverna med dessa köttbollar så spyr de upp en sockerhaltig droppe vätska som getingarna suger i sig, vilket ger dom energi och motivation till att ta hand larverna.
Sommaren går sin stilla gång och samhället växer. Det kan bli stort som en fotboll och har samlat 5-6000 invånare i september. Nu föds nya drottningar och hanar och som sedan lämnar boet. Samhället avvecklas långsamt, arbetarna gör inte längre sina plikter med boet eller larverna.
I november är boet helt utan liv, det hänger som ett tomt skal. Getingar som lever på våra breddgrader har ett problem i att de, tillskillnad från honugsbi, inte samlat förråd med föda till de följande kalla månaderna, utan får börja på nytt varje vår.
Getingar betraktas sällan som skadedjur och i de flesta fall kan man leva harmoniskt som granne till ett getingbo. Är man känslig för deras stick, eller om ett stort bestånd bor i närheten av ett dagis, så är det högst rimligt att man lokaliserar boet och oskadliggör det.
Ett getingbo kan oskadliggöras på många sätt. Lokaliserar man getingarnas ingångshål i boets nedre del, kan man med fördel spruta in ett medel med pyrethroid som fyller boet och eliminerar invånarna. Om boet är placerat inne i en mur eller under jorden kan man pudra med ett insektsmedel som getingarna får på sig när de går in och ut i boet. Om boet sitter fritt ute i det fria kan man bränna det genom en pinne med en bensin-indränkt trasa.
Har man ofta besök av getingar i sitt hus, kan man montera ett finmaskigt insektsnät över de håligheter som drottningarna ofta hittar in i. Det kan även vara en god ide att montera nät framför ventilationen till krypkällaren under förvåren.
"Skadedjur Och Andra Gäster Inomhus"
"Vägglus – Stick och Klåda"
"Skadedjur i Livsmedel"
"Husets Dyreliv" - Endast tillgängligt på danska
"Skadedyr i Træ" - Endast tillgängligt på danska
"Stuefluen" - Endast tillgängligt på danska
- ælkjnhlkjnb - 04/03/2021