Vuxna vägglöss (Cimex lectularius) är 4-5 mm. långa med en roströd oval kropp. Den har inga vingar så man kan tydligt se bakkroppens led.
Vägglusen är egentligen ingen lus utan tillhör skinnbaggarna och kallas ibland för väggmadam. Skinnbaggar lever normalt av växtsaft men vägglusen använder istället sin snabel för att suga blod.
Man känner till omkring 75 arter av vägglöss och förutom människan så har de visat sig vara knutna till specifika fåglar och fladdermöss. Det låter som en märklig kombination men det har sin förklaring: vägglössen kan endast överleva hos djur som har ett bestämt rede eller en bostad som dessa djur ständigt återvänder till. Vägglössen lever ju inte som vanliga löss på kroppen av ett värddjur, utan håller till i värddjurens omgivning och angriper bara när den behöver suga blod.
Mycket tyder på att människans vägglöss ursprungligen utvecklade sig från de som sedan innan levde på fladdermöss. Det är ganska enkelt att föreställa sig att våra förfäder för tusentals år sedan flyttade in i en grotta som redan var bebodd av en fladdermöss. Om det då även levde vägglöss i denna miljö är det också troligt att de nya gästerna fick sig ett bett.
Detta utspelades förmodligen i ett varmt område då vägglusen trivs bäst vid temperaturer mellan 25 och 28 grader C. De klarar sig inte under 13 grader C. Vägglusen kom först till våra nordliga breddgrader då vi kunde erbjuda dem tillräckligt uppvärmda bostäder – vilket skedde på 1600-talet.
Vägglöss håller helst till i mörka springor och gömmor i närheten av människors sovplatser. Gärna direkt i sängen men även bakom lös tapet, bakom tavlor och golvlister och liknande gömmor.
Även om man inte kan se livs levande vägglus kan svart avföring, tomma vita äggskal och kvarlämnade hudar avslöja deras närvaro eller tidigare förekomst.
Vägglusen kommer fram på natten framlockad av kroppsvärme från de sovande. De angriper framför allt avtäckta hudpartier, händer, armar, hals och fötter – i motsats till loppor som gärna angriper trots tätslutande kläder eller täckande sängkläder. En vuxen väglus blir mätt på ca. 10 minuter, varefter den drar ur sin snabel och återvänder till sin gömma, där den smälter maten under en veckas tid tills den blir hungrig igen.
Vi människor reagerar mycket olika på vägglusens bett. En del individer reagerar mycket våldsamt, andra märker inget alls. Man räknar med att omkring 10 % av befolkningen blir bitna utan att märka något som helst, vilket betyder att beståndet av vägglöss kan växa sig mycket stort innan djuren upptäcks och kan bekämpas.
Det är viktigt att påpeka att man aldrig konstaterat vägglössen som smittospridare.
Honan kan lägga 4-5 ägg om dagen, totalt ca 200 st. och klistrar fast dem i underlag i sitt gömställe. Vid rumstemperatur tar det ca. 10 dagar för kläckning. De små vägglössen liknar de vuxna individerna, byter hud 5 gånger och behöver en måltid blod mellan varje hudbyte.
Människans vägglöss kan leva i ett par månader utan blod – ännu längre om det är lite kallt. Det betyder att det kan dyka upp levande vägglöss i hus som stått tomma och ouppvärmda i upp till ett år.
Vägglöss kan vandra från en lägenhet till en annan genom rörgenomföringar, men primärt blir den passivt spridd genom transport av bohag och bagage. Man kan ha oturen att få vägglöss på köpet när man inhandlat begagnade möbler på en loppmarknad. Kanske hittar man en gammal möbel bland grovsoporna – något som kasserats då det varit angripet av vägglöss. Även fina hotell kan ha problem med angrepp då bagage, som t.ex. stått under en säng, är en praktisk smittospridare av dessa små kryp.
Misstänker man att ett par vägglöss håller hus i bagaget är det en god ide att noggrant gå igenom väskans innehåll när man kommer hem.
Kläder och andra saker som kan tåla att tvättas i tvättmaskin, eller läggas i frysen under ett par dagar vid minus 18 grader C, bör omedelbart behandlas vid hemkomst. Saker och ting som inte tål detta bör undersökas noggrant och eventuellt behandlas med ett godkänt insektsmedel.
Om man som hyresgäst kan konstatera vägglus i sin bostad är man förpliktigad att anmäla detta till sin hyresvärd – som sedan sörjer för bekämpning och utrotning av problemet.
Äger man sin bostad är det lämpligt att kontakta en erfaren skadedjursbekämpare. Kunskap om djurens vanor, livsstil och tillhåll är en god förutsättning för ett gott resultat. Hanterar man situationen felaktigt är det istället stor risk att man jagar in skadedjuren till grannen.
Några av de fåglar och fladdermöss som håller till bland våra bostadshus plågas också av vägglöss. I sällsynta fall kan dessa vägglöss, som till förväxling liknar vanliga vägglöss, söka sig in i våra hem och angripa människor.
Fladdermusens vägglus (Cimex pipistrelli) lever där dvärgfladdermusen har sina sovplatser. Fladdermöss slår sig ibland in på vindar i bostadshus, vilket kan få vägglössen att söka sig neråt i huset och angripa människor. Detta är särskilt troligt om värddjuret av en eller annan anledning försvinner och vägglusen plötsligt blir utan sin naturliga födokälla.
Duvvägglusen (Cimex columbarius) är en nära släkting till människans vägglus. De lever i duvslag eller på vindar där vilda duvor håller till. Likt fladdermusens vägglöss kan de söka sig ner till människor bostäder om deras värddjur försvinner.
"Skadedjur Och Andra Gäster Inomhus"
"Vägglus – Stick och Klåda"
"Skadedjur i Livsmedel"
"Husets Dyreliv" - Endast tillgängligt på danska
"Skadedyr i Træ" - Endast tillgängligt på danska
"Stuefluen" - Endast tillgängligt på danska
- ælkjnhlkjnb - 04/03/2021