Det är sällsynt att hitta en ensam vägglus, dvs. om det inte handlar om en förtappad vägglus på desperat jakt efter blod. De har annars ett stort behov av att hålla ihopa i grupp.
Om man finner deras gömma, ett skrymsle som fungerat som boplats under en längre tid, syns ofta ett virrvarr av både hanar och honor, nymfer, tomma hudskelett, ägg, tomma äggskal och svart blodmättad avföring. (Fig.xx)
Sammanhållningen orsakas delvis av att de söker kroppskontakt med varandra, speciellt via de dofter – feromon – som verkar tilldragande på individer inom samma art. Det är samma doftämne som leder dem tillbaka till gömslet när de varit ute på jakt efter blod. Lukten är inte behaglig för mänskliga näsborrar. Man kan beskriva lukten som ruttna hallon. P.g.a. den kraftiga doften har man utvecklat tränade hundar för att de ska kunna sniffa sig fram till vägglössens näste.
Var håller de hus?
Som beskrivet kommer vägglusen enbart fram när det är mörkt. Men då man inte kan märka deras bett skall det till en hel del tur för att överraska den utanför sitt gömsle.
Kort sagt kan man hitta vägglusen i alla små sprickor och skrymsle i närheten av människans sovplatser. Våra sängar erbjuder ofta ett rikt utbud på möjligheter för vägglusen att gömma sig tills natten drar in. Speciellt sängar som står direkt på golvet utan ben erbjuder fördelaktigt mörker och skydd. Andra gömsel kan utgöras av andra möbler, golvpaneler, bakom lös tapet, tavlor eller posters på väggarna.
- ælkjnhlkjnb - 04/03/2021