Iglar, Hirudinea, är en rovlevande mask vars många olika arter kan hittas i Sverige. Baktill på igeln finns en sugskål som den använder för att suga sig fast vid bytet i färskvatten. Iglar brukar normalt inte orsaka några större problem, det finns dock några undantag, hästiglar och blodiglar, som är två maskar som är försedda med kraftiga käkar.
Blodigeln Hirudo medicinalis, blir upp till 15 cm lång. Ryggsidan är grönsvart med röda längsgående ränder. Den suger blod av däggdjur, grodor, fisk, sniglar m.m. Bettet är Y-format. Man känner inte att blodigeln biter och suger på en. Om man upptäcker en sugande igel kan den med lätthet tas bort med fingrarna. Blodet kommer att fortsätta rinna ur såret, men efter en stund har igelns anti-koagulerande saliv sköljts ur och såret kan stänga sig själv och läka.
Blodigeln har under många år varit sällsynt men anses inte längre vara det.
Hästiglen, Haemopsis sanguisuga, är något mindre än blodigeln och har inte de röda längsgående ränderna. Den övermannar smådjur och slukar dem. Under tiden bytet slukas bearbetas de med tänderna. Då hästigeln inte är blodsugande kan det heller inte suga blod från människor. Stora och hungriga hästiglar kan dock riva en Y-formad figur i människor. Hästiglar finns nästan i alla vattenhål och i de flesta sjöar och ammar med färskvatten.