Man märker inte att den vanliga fästingen borrar sina mundelar i huden. Det beror på det bedövande ämne som finns i fästingens saliv. De flesta människor lägger inte märke till den sugande parasiten förrän de av en tillfällighet får öga på den, eller råkar märka fästingen med fingrarna. Ännu svårare är det att upptäcka de sugande larverna. I regel blir man attackerad av flera på en gång. De syns som mörka prickar eller punkter på huden. Utanför pricken är huden lätt rodnad. Diagnosen ställs genom att bända ut pricken med en nål och kika på den genom en lupp eller ett stereomikroskop. Det kan ta flera dagar innan en fästing börjar spotta saliv och suga, så ju fortare man hittar den desto mindre risk för komplikationer.
Det kan klia en hel del runt bettet när fästingen sugit ett tag. Ibland kan fästingbett leda till problematiska följder.
Lokal infektion. Inflammation i såret kan komma oavsett om fästingen tas bort eller inte. Detta kan visa sig som ett hudutslag eller som en böld. Båda kräver behandling av såret, kanske rentav med antibiotika. Man kan även försöka rensa såret med såpa eller sprit.
Virusinfektion. Framför allt i Svealand och Götaland kan den vanliga fästingen överföra TBE (fästingburen encefalit), som även finns i en östeuropeisk och en centraleuropeisk variant. Det är en meningitisliknande sjukdom som vanligtvis drabbar folk som rör sig i skogsområden. Sjukdomen orsakas av ett virus men kan bara delvis behandlas med antibiotika. Angreppet fortgår ganska milt och patienten återhämtar sig oftast. Om man arbetar i drabbade skogsområden bör man vaccinera sig mot dessa virus.
Spiroketerinfektion. En del fästingar överför i sitt bett en bakterie av familjen Borrelia. Bakterien smittar från honan till ägg. Därför kan även de små larverna vara smittobärare även om de inte ens sugit något blod. Infektionens förlopp är mycket varierande. Ett tecken på att man blivit smittad är en ringformad rodnad som visar sig ca 1-2 veckor efter bettet. Den ringformade figuren har ett centrum där fästingen bitit och breder ut sig runtom. Senare kan en influensaliknande symptom med smärtor uppkomma. Följt av förlamning av nerverna i ansikte och på andra ställen. Infektionen bekämpas med vanliga doser antibiotika i ett tidigt stadium. Vid allvarligare nervsymptom kan högre doser användas.
Om man blivit biten av en fästing och får en alarmerande symptom bör man nämna detta för läkaren så att hen kan överväga en eventuell spiroketerinfektion.
Fästingförlamning. I fästingens saliv finns ett ämne med curare-liknande verkan. I vissa enskilda fall friges det så stora doser vid bett att både djur och människor kan bli förlamade.
Förlamningen startar i benen och går sedan uppåt. Fenomenet som är sällsynt kallar fästingförlamning (tick-paralysis). Förlamningen upphör när den sugande fästingen lämnat sitt offer, antingen frivilligt eller att man tar bort den.
"Skadedjur Och Andra Gäster Inomhus"
"Vägglus – Stick och Klåda"
"Skadedjur i Livsmedel"
"Husets Dyreliv" - Endast tillgängligt på danska
"Skadedyr i Træ" - Endast tillgängligt på danska
"Stuefluen" - Endast tillgängligt på danska
- ælkjnhlkjnb - 04/03/2021