Bin, getingar och myror tillhör den grupp insekter som kallas steklar (Hymenoptera).
Många steklar har sugande mundelar i form av ett rör som de använder för att suga upp vätska från växter. Utöver det har de underkäkar som de använder för att bita och gnaga med, samt som ett instrument för att bygga sina bon. De flesta steklar är goda flygare. De har två relativt korta och smala genomskinliga vingar, de bakre är mindre än de främre. Bin, getingar och myror har mer eller mindre kraftig midjebildning på främre bakkroppen. Denna ”getingmidja” ger bakkroppen stor rörlighet vilket djuren har stor användning för när de använder gadden.
Med undantag av de flesta myror och några bin har steklar nämligen en gadd. Den består av tre nål- eller knivformade delar. Några använder den uteslutande som hjälpmedel när de lägger ägg, men den kan även användas som försvar- och angreppsvapen, då några av de körtlar som är knutna till honans könsorgan producerar gift.
Larverna är i regel bleka, feta och benlösa och fodras av de vuxna.
Några steklar har mycket organiserade samhällen med arbetsfördelning mellan olika individer. En eller flera drottningar tar hand om äggläggningen. Det praktiska
arbetet ordnas av arbetare som egentligen är honor vars äggstockar inte är utvecklade. Hanarnas enda funktion är att para sig med de unga drottningarna.
De sociala steklarna kan även samarbeta om försvaret av sina samhällen. De individer som först upptäcker en fara avger en doft som alarmerar sina kollegor men även hetsar dem till att sticka.
"Skadedjur Och Andra Gäster Inomhus"
"Vägglus – Stick och Klåda"
"Skadedjur i Livsmedel"
"Husets Dyreliv" - Endast tillgängligt på danska
"Skadedyr i Træ" - Endast tillgängligt på danska
"Stuefluen" - Endast tillgängligt på danska
- ælkjnhlkjnb - 04/03/2021