En honungsbifamilj kan bestå av över 50.000 individer. I varje familj finns endast en äggläggande drottning. Arbetarna samlar in föda, nektar och pollen samt konstruerar vaxramar i redet. En vaxram, eller vaxtavla, består av sexkantade celler och i några av cellerna sitter bilarverna medan andra celler fungerar som förråd. Hela honungsbifamiljen övervintrar i sin kupa. De klarar vintern med den föda de samlat in under sommaren, eller med socker som biodlaren ger i utbyte för honungen. Detta gör att bina har full energi när en ny sommar ankommer.
Svärmen. Efter en kraftig förökning i slutet av våren blir det lätt trångt i boet. Trängseln stimulerar arbetarna till att uppfostra ett nytt antal drottningar. Den starkaste drottningen övertar ledningen i den ursprungliga familjen. Innan detta sker har den gamla drottningen lämnat boet med en svärm bestående av ca. halva familjen. De slår sig tillfälligt ner under en buske eller gren och bildar en stor myllrande päronformad klump. Här hänger de i ett par dagar tills spejar-bina hittat ett passande hålrum för samhället. Medan de svärmar är inte honungsbina särskilt aggressiva och sticker inte gärna.
Når svärmen hänger fritt är det lätt för en biodlare att hämta den. Om de slår sig ner i ett hålrum i en mur är det nästan omöjligt att få tag i svärmen.