Kvalster och insekter kan överföra sjukdomar till människor på två olika sätt: biologisk och mekanisk överföring.
Vid biologisk överföring spelar kvalster och insekter en helt avgörande roll i livscykeln hos en mikroorganism. Mikroorganismen måste igenom djuret för att växa till sig eller reproducera sig, vilket orsakar att kvalstret blir den enda möjliga smittvägen.
Det är speciellt blodsugande djur som överför sjukdomar. (malaria, gula febern, sömnsjuka m.m.)
Vid mekanisk överföring utgör djuret endast transport parallellt med många andra alternativa smittovägar. Skadedjurens möjligheter för att överföra obehagliga smittor beror på deras livsstil.
Det är viktigt att skilja mellan fasta och besökande livsmedelsskadedjur. De fasta skadedjuren är knutna till råvaror eller färdiga produkter. De lägger sina ägg och utveckling i dessa varor. Dessa djur, som bara undantagsvis fungerar som transportör av smitta, är kvalster, kornvivel, sågtandade spannmålsskalbaggar och olika mal i kolonialprodukter.
De besökande skadedjuren är mycket mer rörliga och stannar inte i livsmedlen. De kan transportera smitta till matvarorna från skräp, avföring, kloaker, kadaver samt från sjuka människor och djur. Besökande skadedjur är typiskt kackerlackor, silverfiskar, faraomyror, stövsländor, flugor och getingar. Bland de större djuren i dena grupp finns möss, råttor och fåglar.
I de mer än 100 olika slags virus, bakterier, encelliga djur och ägg från inälvsmask som hittats på husflugor och kackerlackor, har man isolerat åtskilliga typer som orsakar allvarlig sjukdomar som dysenteri, tyfus, polio och tuberkulos. Man kan hitta mikroorganismer utvändigt på insekterna, på hår och mundelar, även om de normalt blott klarar sig i några timmar. Husflugor, kackerlackor och myror kan även få i sig mikroorganismer när de äter. I insekternas tarm kan många av mikroorganismerna leva flera dagar i rad, och på så sätt senare överföras genom värddjurets avföring.
Det är mycket svårt, i vissa fall omöjligt, att försöka uppskatta vilken betydelse insekter och andra livsmedelsskadedjur har i jämförelse med andra smittovägar. Då de utgör en potentiell risk bör de inte tolereras i närheten av mat och föda som inte värmebehandlas eller på andra sätt säkrats mot mikroorganismer och produktion av gifter. Skadedjur hos en livsmedelsproducent eller i ett kök betraktas normalt som att hygienen är undermålig, vilket indirekt kan stämma. En undersökning i Canada visade att det fanns ett sammanhang mellan brister i rengöringen och antalet av skadedjur och mikroorganismer i den färdiga produkten. Sammanhanget behöver som sagt inte nödvändigtvis vara direkt, det kan även vara en konsekvens av de hållningar till begreppet ”hygien” som de ansvariga på verksamheten har.
- ælkjnhlkjnb - 04/03/2021